Marockansk afton med himmelsk tagine

Det är lätt att tro, om man till äventyrs är en flitig besökare på denna sida, att Gyllene Korven skrumpnat i skafferiet. Men så är sannerligen inte fallet. Det dricks vin och äts skaldjur, kokas kräftor, stoppas korv och röks brieostar utan att ni vet om det. Med ytterst ojämna mellanrum ses vi också över en mer planerad bit mat – senast hos den snart utlandsflyende Ullis, som bjöd på en marockansk afton av vad som för bara några sedan skulle kallas episkt slag.

Då är det ju inte mer än rätt, att också den stora allmänheten får ta del av härligheten (i alla fall på papperet).

Förrätt: 
MOROTSSALLAD MED FILODEGSKNYTEN

Som ni ser på bild var det ytterst smakfullt, men något recept har inte kocken grävt fram än. Sannolikt är det en hemlighet värd att ta med i graven. Eller också har hon bara glömt. Låt detta bli en påminnelse!













Varmrätt:
LAMMTAGINE MED COUS COUS

1,5 kg lammstek samt lammhögrev (vilket nöt eller lammkött som helst funkar)

1 kg couscous

2 squash

2 aubergine

4 morötter

1 rotselleri

3 tomater eller en burk hela tomater

2 lökar

1 liten pumpa (eller sötpotatis)

1 spetskål

persilja

Salt & Peppar

Ingefära

Köttbuljong

Rött vin om man vill

Ingefära igen

Olivolja

Raz el Hanout

Spiskummin

Mynta

Harissa

Saffran eller colorant typ gurkmeja

Smör till couscousen

Ingredienser för söta kanelrussin

500g russin

5 skivade schalottenlökar

1 kopp brunt socker

2 skedar kanel

2 skedar ingefära

1 sked peppar

vatten (prova sig fram här)

Gör såhär

Grytan

Olja I pannan, stek köttet, addera morätter, rotselleri, lökar, kryddor, täck med vatten och koka ett tag, addera sedan squash och aubergine. Koka i 1,5 timmar tills köttet är mört. Sista 5-10 minuterna addera spetskål och pumpa

Russin

Starta samtidigt som köttet

Låt löken bli mjuk i olivolja, lägg i russin, socker och resten av ingredienserna. Rör om ordentligt och täck med vatten tills vattnet har reducerats och russinen och lökröran blivit simmig och tjock

Couscous

Lägg couscousen på ett stort fat, salta och häll på 4 msk olivolja. Mixa grynen, oljan och saltet med händerna. Koka en halv liter vatten, ta lite, och sedan lite till och sedan lite till vatten bara för att fukta grynen, sätt sedan på platsfilm. Vänta 5 min, lägg sen i smör och separera grynen, häll på mer kokt vatten och rör om, täck över igen i 5 min och fortsätt tills couscousen känns färdig, mjuk och följsam. Detta är rätta sättet att koka couscous enligt min kontakt från Marocko och även kockan på den Laziza, den libanesiska restaurangen på Baltzarsgatan.

Efterrätt:
BAKLAVA

1-2 paket färsk filodeg

2 dl sötmandel

2 dl pekannötter

2 dl osaltade pistagenötter

200 g mandelmassa

1-2 msk apelsinblomsvatten (valfritt)

150 g smör

Sockerlag

1 dl vatten

1 dl råsocker

1 dl honung

Gör såhär:

Sätt ugnen på 175 grader.

Tina filodegen om den är fryst och håll den mjuk under en fuktig handduk.

Rosta nötterna gyllene i en torr stekpanna. Hacka nötterna grovt.

Riv mandelmassan och blanda med nötterna. Smaksätt eventuellt med några droppar apelsinblomsvatten. Smält smöret. Använd en ugnsform som mäter cirka 20 x 20 cm och skär filodegen i ark som mäter ugnsformens storlek. Lägg 3-4 ark filodeg i formen och pensla rikligt med smör mellan varje.

Fördela hälften av nötblandningen över och platta till. Upprepa proceduren ytterligare ett lager.

Avsluta med 3-4 ark filodeg på toppen och pensla även dem med smör.

Skär baklavan i 8 bitar och grädda gyllene i cirka 20 minuter 

Engelsk afton

Det var länge sedan det skedde en uppdatering av föreliggande blogg, och jag (Jenny) tar på mig en del av ansvaret. Den träff jag hade senast skedde i oktober, och fem månader senare har det inte dykt upp vare sig recept eller beskrivning av kvällen. Ja, inte förrän just ikväll då. Nu ska jag berätta!

Jag har varit i London ett flertal gånger, och i Sheffield vid några tillfällen. Den engelska kulturen ligger mig varmt om hjärtat. Det är allt ifrån den typiskt engelska eleganta och svidande humorn, till de klassiska författarna med Dickens och 1700-talsromantikerna som lysande stjärnor, vidare till regnet och hedarna, och till Hyde Park en höstdag medan träden fäller sina löv över den ensamma vandrerskan som nyss (och nu kommer det viktigaste) avnjutit en helt otroligt fantastisk Steak and Ale Pie tillsammans med en härligt murrig ale med mycket bitterhet och lagom kyla (inte för varm och inte för kall). Steak and Ale Pie ja... Första gången jag åt det var när jag var i London som 24-åring. Det var jag och min dåvarande så kallade "älskare", eller, "mansvän" som hade suttit och tittat surt på varandra ett tag - (vi brukade göra det för att liksom understryka hur tråkigt vi ofta hade det i varandras sällskap) på en murrig och mysig pub i centrala London. Hur som helst så kom då pajen som en räddande ängel! Den var helt otrolig - köttet smälte i munnen, pajskalet var så krispigt att det liksom krasade mellan tänder, potatismoset var luftigt och de gröna ärtorna pikant söta. Åh så gott det var! Efter rätten talade jag konstant i tre timmar, ja, det kändes som om jag FLÖG genom Londons regnvåta gator! Bara åsynen av Big Ben där i skymningen gjorde mig lugn och melankolisk igen.

När vi nu skulle ha en traditionell matlagsträff, den första i min nya lägenhet, så var det ganska givet för mig att ha en engelsk kväll. För mig är England höst. Det ska vara mörkt och sorgset, lite regnigt, en doft av ljuv melankoli! Jag hade planer på att vi skulle kunna ha diktuppläsning ur Byrons samlade verk eller något liknande, för att liksom ännu mera än vad bara mat kan göra, få till en rejäl engelsk stämning. Men jag hindrade mig eftersom vi vanligen är duktiga på att samspråka i vårt lilla matlag, och de samtalen brukar vara mycket intressantare än Byrons mödosamt nedplitade ord (förlåt mig, Litteraturguden, du som är i himlen, för att jag hädar!). 

När gästerna kom skulle det serveras äggtoddy framför den digitala brasan (jag har en dvd-skiva som spelar upp en öppen spis - mycket romantiskt!), med tanke på att det var höst och att äggtoddy känns sådär lagom engelskt. Rätterna skulle bestå av Muligatawny Soup, eftersom den, trots sitt indiska ursprung, är omåttligt populär i England, och för att grevinnan serveras denna av betjänten i den årliga nyårsklassikern. Jag hade själv aldrig ätit soppan, och såg framemot att få prova. Till soppan skulle det drickas ett lätt, fruktigt vin. Huvudrätten var självklar: Steak and Ale Pie. Är man pajjunkie så är man. Jag skulle aldrig få för mig att åka till England numera, utan att äta pajen åtminstone två gånger på någon pub. Till pajen skulle vi dricka bitter ale. Till efterrätt skulle vi äta hemgjord fudge och frukt. Nedan följer recept på de olika anrättningarna! Men jag måste varna läsaren: soppan var ganska tråkig. Den var smaklös och ful, och jag kommer själv aldrig mer att tillaga den! 

Äggtoddy

3 cl whisky
2 dl mjölk
2 msk strösocker
1 st äggula

Rör äggulor och socker vitt och pösigt. Koka upp mjölken och häll den försiktigt under omrörning över äggsmeten. Smaksätt eventuellt med sprit, istället för rom kan man välja konjak eller whisky. Själv valde jag whisky, och det blev hur gott som helst!

Muligatawny Soup

3 kyckling, á ca 1 kg

2 gula lökar

2 morötter

3 lagerblad

10 vitpepparkorn

5 liter vatten

Till soppan:

3 gula lökar

4 gröna paprikor

2 röda paprikor

1 stånd blekselleri

5 vitlöksklyftor

2-3 msk curry

2 tsk paprikapulver

2 tsk ingefära

1/2 tsk kajennpeppar

2 tsk malen kryddnejlika

1/2 dl olivolja

Skala lök och morötter och skär grovt. Lägg kycklingarna i en stor kastrull och häll på vattnet. Lägg i lök, morötter, vitpeppar, lagerblad och 1 msk salt. Koka upp och sjud under lock i 45 minuter. Ta upp de färdigkokta kycklingarna och sila buljongen.

Skiva löken, paprikorna och sellerin till soppan grovt. Pressa vitlöken och blanda med curry, paprikapulver, ingefära, kajennpeppar och nejlikor. Sätt tillbaka den tomma kastrullen på värmen och häll i 1/2 dl olja. Lägg i lök, paprika och selleri och fräs under omrörning utan att grönsakerna tar färg i 5 minuter.

Ta kastrullen från värmen och rör ner kryddblandningen. Häll på kycklingbuljongen, låt koka upp och sjud på ganska svag värme i 20 minuter. Plocka loss kycklingköttet från benen, dela det i mindre bitar och lägg i soppan.

Steak and Ale Pie

Det finns mängder av olika sorters recept på steak and ale pie. Jag följde nedanstående från en svensk sida, men jag skulle även rekommendera läsaren att tillaga enligt engelskt recept. Smaken satt där, men den var inte så helgjuten som i England, på en vacker gammal pub. Ack!

Salt

Peppar

1 dl vetemjöl

100 g färska champinjoner

1 st stor gul lök

120 g kålrot

2 st morötter

1 st selleristjälk

1 tsk Worchestershiresås

2 st vitlöksklyftor

800 gram grytbitar av nöt

1 tsk torkad timjan

0,5 liter mörk ale

smördeg

Dela champinjonerna, hacka löken, tärna kålroten och skiva selleri och morötter. Lägg allting in bunke. 

Blanda grytbitarna med mjöl som blandats med salt och peppar.

Hetta upp lite olja i en stekpanna och bryn köttet så att de får färg runt om.

Lägg över köttet i en stor gryta tillsammans med alla grönsakerna och svampen. Fräs köttet med grönsakerna en stund, innan du häller ned alen och timjan. Vätskan ska helt täcka kött/grönsaker. Fyll gärna på med mer ale om det skulle behövas.

Låt stå och puttra i ungefär två timmar.

Häll upp grytan i en ungsfast form och täck med smördeg. Gör några små hål i smördegslocket innan du ställer in i ungen på 200 grader i ca 20 minuter.

Servera med potatismos, gröna ärtor, och en sval, mörk ale.

Fudge

Ingredienser:

2 dl vispgrädde

3 dl strösocker

50 g smör

0, 5 dl kakao

1 msk vaniljsocker

Smörj eller klä en form med smörpapper, ca 15x20 cm. Fudgebitarnas höjd beror på hur stor form du använder. Ju större yta formen har desto lägre höjd på bitarna och tvärtom.

Rör ihop grädde och strösocker och koka upp. Rör under tiden det kokar upp då och då.

Sänk värmen och fortsätt koka till smeten är 122°C. Smeten ska bubbla upp, bli lite tjockare och få lite färg. Använd helst termometer så ser du när den är 122°C, gör annars kulprovet för att veta när den är klar.

Ta av kastrullen från värmen och rör ner smör, kakao och vaniljsocker och ev. hackad mandel eller nötter.

Rör kraftigt tills smöret smält.

Häll smeten i formen. Låt stelna. Ställ gärna kallt så går det fortare.

Ta upp den stela massan från smörpappret och lägg på en skärbräda

Skär i bitar. Lägg bitarna i en burk och förvara i kylskåp.

Hamburgerafton a la Gyllene Korven

Jag älskar hamburgare. Det är kanske det bästa jag vet, i alla fall ibland. Klassisk, tillsnofsad – det spelar ingen roll, jag kan äta burgare fem dagar i veckan (okej, lite överdrivet kanske). Så när Johanna bjöd in sig själv till min balkong efter att jag skrutit om mina chiliplantor (som egentligen borde kallas chiliTRÄD) och resten av matgänget hängde på – och Jenny slängde fram idén att förverkliga den hamburgerafton vi pratat om lite löst tidigare, var min pepp ENORM.

Upplägget innehöll egentligen inte några konstigheter. Lite olika grönsakstillbehör: tomat, silverlök, sallad, avokado, grillad squash och grillad grön spetspaprika (god bless denna brf som tillåter gasolgrillning på balkongen), lite kryddning i form av inlagda jalapenos, burgarkött i form av nötfärs och baconinlindad älgfärs, några såser i form av creme fraiche med mangochutney, senapsspetsad bea och creme fraiche med riven pepparrot, ost i form av klassisk hamburgercheddar och hård, mild getost – och så tre tillbehör jag tänkte bjuda på recepten till:

Jennys grymma chilisås
3 nävar grovhackad röd chili
1 msk honung
saften från 1 citron + ca 1 tsk rivet citronskal
4 st vitlöksklyftor
1 näve färsk persilja.

Mixa, smaka av med salt.

Inlagd rödlök med limespets
1 dl pressad lime (dvs ca 4 st frukter)
0,5 dl vitvinsvinäger
1 tsk flingsalt
0,5 msk strösocker
1 stor rödlök
en gnutta torkad oregano
0,5-1 st finhackad färsk chili

Blanda lime, vinäger, salt, socker och oregano, rör runt så att socker och salt löses upp.
Sopa ner den finhackade chilin och den skivade rödlöken, häll upp på burk.
Låt stå i minst ett dygn.

Hamburgerbröd a la Flippin' Burgers
280 g vetemjöl special
10 g strösocker
5 g salt
15 g jäst
1,5 dl mjölk
15 g honung
25 g rapsolja
(plus ägg, lite vatten och salt till pensling)

Blanda alla torra ingredienser, lös upp jästen i mjölken och häll sedan i vätskan i skålen med de torra ingredienserna. Blanda i honung och olja. Kör i degblandare ca 10-12 minuter på medelhastighet (för den som inte har maskin tar det tydligen ca 30 min knådning, men det skulle jag aldrig orka). Låt degen vila i bunken ca 30-60 min med plastfolie på (degen ska typ fördubblas).

Sätt ugnen på 40 grader.

Dela degen i så många delar du vill ha, beroende på brödstorlek. Jag gjorde 12 bitar = 3 mindre burgare var.

Rundriv bitarna till bollar (om du inte vet hur finns Pain de Martins instruktionsvideo här), lägg på plåt med bakplåtspapper och platta till (bröden kommer att resa sig ändå och vi vill ju ha bröd, inte bollar).

Stäng av ugnen, sätt in en plåt med vatten längst ner och sedan plåten med bröden i mitten. Låt jäsa i 60-80 min (än en gång dubbel storlek ca). Obs! Om ugnen inte går längre ner än 50 grader, lufta en stund efter att ugnen stängts av innan bröden sätts in. Eller jäs under duk ovanpå spisen.

Ta ut bröden (ska de frysas är detta rätt läge). Panga upp ugnen till 230 grader, pensla bröden och strö på valfritt tillbehör (jag körde 1/3 naturella, 1/3 med sesamfrön och 1/3 med chiliflakes).
Sätt in bröden i ugnen, sänk värmen till 215 grader. Grädda i 6-8 minuter – eller helt enkelt tills de är gyllenbruna.

Ät och köp sedan aldrig ett färdigt bröd i butik igen.

Ni måste tro mig när jag säger att detta blev helt magiskt. Dels för att smakkombinationerna blev så himla bra (i alla fall mina, men minspelet hos övriga tydde på samstämmig upplevelse i det fallet även om vi blandade olika) och dels för att de mindre bröden och hamburgarna blev så mycket aptitligare. Vi åt tre var, vilket väl typ motsvarar en och en halv normal, men det var så mycket godare att äta dem i mindre format. Det kändes inte som ett berg av mat, liksom. Plus förstås att man kunde testa fler smakkombinationer.

Med undantag av när Buddy the cat var på väg ut på galej i onsdagsnatten innan vi fångade in honom i glipan mellan balkonginglasning och yttre staket, var det helt enkelt en sådan där kväll man fantiserar om i februari när allt njutbart känns avlägset. Hallelujah för detta gäng av livnjutarnördar!

Strindbergsafton

Jag har i ungefär femton års tid tjatat om August Strindberg. Det hela började på en krog i Prag när jag var 19 år gammal och fick en av de där ljusa idéer som brukar framträda framåt tvåslaget. Jag skulle dricka äkta absint, "beeeekåååås, wi hev a väry femäs raiter, kåld August Strindberg, ho lövd absint", berättade jag för de stackars tjeckiska lastbilschaffisar som jag och min vän satt och söp med. Ja, det var ett hak. Då, i Prag hade jag ännu inte läst någonting utom "Ett halvt ark papper" av författaren, men kände mig trots det märkligt besjälad med Giganten, efter vad jag förstått på svensklektionerna på gymnasiet.

Jag fann min plats på litteraturvetenskapliga institutionen i Lund några år senare. Jag älskade det blaskiga kaffet i kaffemaskinen, jag älskade de kavajprydda äldre herrarna (för det var mest herrar), jag älskade rökpauserna utanför institutionen, jag älskade korparna i träden vid Universitetsbiblioteket murriga eftermiddagar, jag älskade diskussionerna om klassikerna, älskade läsningen av klassikerna, och naturligtvis älskade jag Strindberg. Under de två mest berikande åren av alla dem som jag skulle komma att spendera som student var jag handlöst förälskad i August Strindberg. Jag köpte de samlade verken på ett antikvariat för 3000 kronor, en månad när jag jobbat lite extra. Jag läste alla breven, och skrev både kandidats- och magistersuppsats om mannen. Det fanns någonting i honom som framstod som befriande ärligt - de tvära kasten mellan högt och lågt, mellan kvinnodyrkan och kvinnohat, mellan ateism och teism, cynism och romantik - ÅH! Är det inte så man borde vara? Inte bestämd åt det ena eller andra utan tillräckligt modig för att våga byta sida ibland, om skälen kan anses tillräckligt goda!

Jag har spenderat ungefär femton år med Strindberg i min värld, och med att göra mitt yttersta för att pracka på omgivningen mina idéer. Jag inser att jag varit en aning enerverande. Men visst är det så med kärlek, att man vill prata om sin älskade, hela tiden?

Det var bra underligt tyckte jag, när jag fick min lysande idé om att ha en Strindbergskväll med matlaget, att jag inte tänkt på det förut. Det ligger i tiden att äta historiskt, och för mig ligger det alltid i tiden att tänka på Strindberg och 1800-talet. Jag beslöt mig för att arrangera en Strindbergskväll, för att verkligen få leva ut mina lustar, samt experimentera med för mig aldrig tidigare prövade råvaror, och nedan följer recepten.

Brännvinsbordet

För minglets skull (tja, vi är bara fem personer i matlaget, och min dåvarande lägenhet var 38 kvm liten, men ändå), erbjöds ett traditionellt brännvinsbord. Brännvinsborden fyllde den moderna tidens "snacksfunktion", och det är det som man plockar från innan den riktiga maten serveras. På ett sådant serverades brännvin (naturligtvis), och jag hade tillverkat två olika sorter: Den ena bestod av vodka, socker, citron, och en knippa dill, och den andra av vodka, kanel, ingefära och lite socker. De båda sorterna gjordes i en hast kvällen före tillställningen, men fick förvånansvärt klar smak, trots allt. Förutom brännvin kunde man plocka kall pilsner, knäckebröd, rökt hjortkorv, en vällagrad ost och spickeskinka. På 1800-talet serverades ofta även rökt sill på brännvinsbordet. Men jag ville inte ta i - delikata anrättningar stod nämligen att vänta...

Till förrätt hade jag tänkt mig en kaninpaté med valnötter. Receptet hade jag funnit i en receptbok jag har som heter "Till bords med Strindberg" (http://www.bokus.com/bok/9789100570668/till-bords-med-strindberg/). Dessvärre skulle det visa sig närmast omöjligt att få tag på färsk kanin dagarna före middagskvällen, varför jag till sist resignerade och tillagade en vanlig kycklingpaté med provensalska kryddor/rödvin/valnötter/bacon. Den blev ganska god, tillsammans med en rödvinsreduktion, och pickles. Dessvärre hittar jag inte receptet nu i en hast, men jag vet att det bestod av kycklinglever, rödvin, vitlök, timjan, valnötter, bacon och mera. Så fort jag hittat receptet återkommer jag och redigerar sidan. Till patén dracks rödvin av en mustigare sort.

Till huvudrätt hade de övriga i matlaget lyckats tjata sig till att få lungmos. Jag själv klöktes vid blotta tanken på att hantera lunga - och hjärta, som rätten också innehåller. Men dock. Strindberg tyckte om lungmos och jag skulle ju vara autentisk. Mot alla odds fick jag fatt i en kolunga genom en lokal slaktare, oddsen var låga trodde jag, eftersom jag ju misslyckats med min kaninjakt. Jag fick även fatt i ett stackars kalvhjärta. Dessa båda organ lades i den största gryta jag äger, tillsammans med vatten varpå de koktes upp, för att sedan sköljas (Åh hujeda mig så läskigt det var att fiska upp en dallrande lunga ur kokande vatten, och sedan skölja den. Men jag är väl lite äckelmagad, antar jag.) Därefter skulle lunga och hjärta kokas i två timmar tillsammans med 1 skivad rödlök, 10 kryddpepparkorn, 10 vitpepparkorn, 2 lagerblad, 1tsk timjan, 1 tsk mejram, 1 purjolök, 1 liten morot, 1 liten bit selleri. När det kokt plockades det hela upp och mixades till en grötaktig konsistens. Det hela lades tillbaka i grytan där det fick fräsa med ytterligare en skivad rödlök, och lite mjöl. Därefter silades buljong från koket ned, tillsammans med salt, peppar, mejram, och passerad ansjovis. Anrättningen skulle ätas med stekt ägg och rödbetor. Helena åt upp med låtsat god aptit, vi övriga var ganska skeptiska. Det VAR inte gott. Lungan var gummiaktig till konsistensen och de små bitarna fastnade mellan tänder och silades med den övriga geggan. Gillar man smaken av järn och inälvor var det väl inget fel på smaken. Men undertecknad gör inte det, och för mig var hela rätten en ganska förväntad flopp. Jag hyste egentligen aldrig någon förhoppning om att jag skulle tycka om det, men det var roligt, eller, intressant, att tillaga. Dessbättre hade jag även tillagat ärtsoppa som ett alternativ - en rätt som av Strindberg kallades "gudamat" - med all rätt! Till huvudrätten drack vi "mumma" - en blandning av lager, porter, och några droppar portvin. Det var oväntat gott - fylligt på något vis. Jag kommer definitivt att dricka det nästa gång isvindarna slår mot fönstren och det börjar lacka mot jul.

Till efterrätt serverades "Glace Maräng" något som Strindberg tyckte om att bjuda Harriet Bosse på. Rätten är ganska enkelt att tillaga. Du gör en sockerkaka, ungefär 3 cm tjock. Därefter vispar du ihop marängsmet. Tag sockerkakan, lägg på valfria röda och blå bär, lägg glass på detta. Smeta därefter över marängsmeten, och släng in det hela i ugnen på 275 grader i ca 5 minuter, eller tills marängen fått en vacker gyllenbrun färg. Gör inte som jag, och vänta för länge, så att marängen får en inte så vacker, svart färg! Min ursäkt är att vi vid anrättandet av denna sista rätt, hade hällt i oss både snaps och öl och punsch, och att min dåvarande ugn VAR ganska oberäknelig. Framåt natten öppnades absintflaskan, men jag höll mig till toddy - konjak, socker, och varmt vatten.

Kvällen i helhet blev trivsam - särskilt då jag, för en gångs skull fick lov att på riktigt hoppa ner i mitt Strindbergsnörderi, och minnas den där tiden vid Litteraturvetenskapliga Institutionen, med de sköna dikterna och de många, långa nätterna, med bara jag, och den store, store Giganten. Maten? Tja, thank God för pizza, sushi, hamburgare och annat "MODÄRNT".

Så här djupa, intellektuella, och svårmodiga såg vi ut; bör man se ut, då man har en Strindbergsafton - samt har tvingat ner en större eller mindre mängd lungmos.

Do you know what it means to miss New Orleans

Vår familj har sommarhus utanför Tjörnarp. Det är en faluröd stuga med vita knutar, som ligger mitt ute på landet omgärdat av grusvägar, åkrar och kohagar. Eller ja, en och annan häst springer också omkring i grannskapet. Min farmor brukade kalla det Paradiset. Jag ser ingen anledning att protestera.

De senaste åren har Tjörnarp blivit platsen där jag kunnat leva ut min med åren ökande längtan efter att odla mina egna råvaror. Nästan varje helg i juni, juli och augusti åker jag dit och sköter om mina plantor, plockar mina bär och viftar frenetiskt efter mina getingar.

Det var på något sätt logiskt att det skulle bli en matcirkelträff i Tjörnarp. Inte minst sedan jag skrutit om hur vi fiskar kräftor i vår egen bäck, som rinner genom hagen nedanför vårt hus. "Jag vill! Jag vill! Jag vill!" jublade övriga cirkelmedlemmar i kör när jag berättade om mina äventyr i hagen mitt i natten, med fullmåne och ficklampa som enda ledljus i det kompakta mörkret.

Så. Så blev det. Vi satte i burarna framåt kvällningen och tömde dem sedan en gång på natten (efter varsin Mint Julep och en cigarr) och en gång på morgonen. Ett halvt kilo var, som vi kokte enligt konstens alla regler. Som tema för själva middagen valde jag sydstatsprägel (därav Mint Julepen och cigarren). Soul food. Cajun. Creole. Vad man nu vill kalla det (jag vet att det finns skillnader, men är inte säker på vilka). Jag tycker liksom att den maten andas landsbygd, även om det egentligen är mer bomullsfält, syrsor och svettiga kvällar på verandor man kommer att tänka på, snarare än småkylig svensk höstluft. Men i alla fall. Vi gjorde vårt bästa för att sätta stämningen.

FÖRRÄTT: CREOLE CHICKEN WINGS

1,5 kg kycklingvingar
---
lite olivolja
pressad vitlök (typ 2 klyftor)
juice från 3 citroner
lite Worcestershiresås
lite ketchup
3 st salladslökar, hackad
en skvätt tabasco
torkad timjan
cayennepeppar eller chiliflingor
2 tsk mörk muscovadosocker
svartpeppar

Blanda allt till marinaden, stoppa vingarna i en påse, häll i marinad, massera lite och gojja runt, låt marinera i ca 4 timmar eller så. Ett bra tag, helt enkelt.

Lägg vingarna på grillen, pensla med marinaden som blandats ut med lite honung och kanske lite mer hetta.

Ät med majsbröd och en ljus, gärna blaskig öl. Eller för all del en bra ale. Funkar också.


VARMRÄTT: HETA CAJUNKRÄFTOR MED MAJSBRÖD

0,5 kg potatis
2 st majskolvar
6 st gula lökar
1 st citron
3 st vitlöksklyftor
salt
paprikapulver
cayennepeppar
basilika
timjan
vitpepparkorn
3 st lagerblad
lite socker
2 kg kräftor

Koka upp ca 6 liter vatten. Kasta i potatisen och låt koka i 10 min.
Dela majskolvarna i tre bitar, halvera löken och citronen, kasta i alltsammans i grytan tillsammans med kryddorna. Koka i ca 15 min.
Häll i socker och kräftor, koka bara hel kort tills kräftorna är varma.
Häll av vätskan och servera med majsbröd och – just det – blaskig öl.

Notering 1: detta recept innehåller egentligen också 1,5 tsk gumbofilé, som är en krydda gjord av torkade och malda blad från sassafrasträdet. Den ska ge gryta en simmig konsistens. Men jag hittade ingen sådan på Malmborgs, antar att det krävs specialiserade butiker. Gray's på Södertull kanske har? 

Notering 2: eftersom kräftorna kokar med så kort tid (annars blir de sega, de är ju redan kokta), tar de ingen smak alls av kryddningen. Det var jag lite besviken på. Man kanske skulle koka upp allt, låtit svalna och lägga kräftorna i spadet ett par timmar och sedan koka upp igen? Får fundera på det. Men övrigt smakade bra i alla fall.

Majsbröd

225 g smör
265 g socker
4 st ägg
5 dl filmjölk (eg kärnmjölk, men det hittar man inte överallt precis)
5 g bikarbonat
275 g majsmjöl (jag använde polenta, funkade utmärkt)
250 g vetemjöl
0,75 msk salt

Sätt ugnen på 175 grader.
Smält smör, ta bort från plattan och rör i socker. Kör snabbt i äggen och vispa tills allt är blandat väl.
Blanda filmjölk med bikarbonat och häll sedan ner med smörblandningen. Rör om.
Häll i vetemjöl, majsmjöl och salt, blanda runt tills inga eller få klumpar återstår.
Häll upp i en smörad braspanna.
Baka i 30-40 min (kolla av med sticka).


DESSERT: PECAN PIE

Pajskal
3 dl mjöl
1 dl socker
150 g smält smör
0,5 tsk bakpulver

Blanda allt det torra, häll i det smälta smöret.
Förgrädda pajskalet på 200 grader i ca 5 min.


Fyllning
2,5 dl socker
1,75 dl mörk sirap
1,75 dl ljus sirap
4 st ägg
0,5 dl smör
1,5 tsk vaniljsocker
4 dl pecannötter (grovhackade)

Blanda socker och sirap i en kastrull, koka upp och låt puttra i ett par minuter. Låt svalna.
Vispa upp äggen lite lätt, häll i sirapen och rör om hela tiden. Rör i smör, vaniljsocker och nötter.
Häll smeten i den förgräddade pajskalet.
Baka 45-60 min i ugn, 175 grader.

Lost in Shanghai

I slutet på maj hade vi 1-årsjubileum för korven med en kinesisk middag. Jag hade funderingar på en blandad asiatisk middag först, men eftersom vi planerar att åka till Shanghai till hösten och eftersom det är roligare att vara hardcore blev det en uteslutande kinesisk variant. 


Först ut åt vi kinesiska teägg, som är hårdkokta ägg som marinerats i soja och kryddor med krackelerat skal så att de får ett marmorerat mönster. De doppas i en stark dressing och äts som snacks till en kopp svart thé. Mina marinerades i ett dygn, men jag tyckte gott de kunde ha sugit åt sig lite mer smak än de gjorde. 

Vi drack också en fördrink som jag inte riktigt minns vad den innehöll. Tror att det var gin, citronlemonad och schweppes lemon fusion. Och ett bankat citrongräs som drinkpinne.

Kinesiska teägg

1 liter svart te

2 stjärnanisar

1 kanelstång
1 tjock strimla apelsinskal
2 skivor färsk ingefära
4 msk mörk soja
1 tsk sichuanpeppar

0,5 msk fänkål

1 msk riven färsk ingefära

1 tsk torkade chiliflingor

salt

olja

Blanda samman lagen. Hårdkoka 6 ägg, låt svalna och knacka dem försiktigt så skalet får sprickor men fortfarande sitter kvar. Lägg i äggen i lagen och låt det hela sjuda i 2 timmar. Låt äggen svalna i spadet och låt sedan stå i kylskåpet 1 dygn. Fräs ingefära, chili och salt i lite olja och låt svalna. Skala äggen och ät doppade i chilioljan.

Svampgyoza med gröna bönor

Ska man vara noga är det nog så att wontonknyten eller dumplings är den kinesiska varianten av dim sum, medan gyoza är den japanska varianten som man steker istället för att ånga eller koka. Men eftersom gyozan är godast fick det bli så. Jag gör aldrig egen deg utan köper färdig i frysdisken på någon av de asiatiska butikerna på Möllan.

Fyllning:

4-5 nävar skogschampinjoner

10-talet torkade (isf. blötläggs de innan) eller färska shiitake

2 klyftor vitlök

1 tumme riven färsk ingefära

1 klyfta finriven vitkål

fisksås, japansk soja, pyttelite sesamolja

Finhacka svampen och finstrimla eller riv vitkålen. Värm lite olja i en panna och fräs vitlöken. Lägg i svampen och kålen och låt all vätska koka bort. Lägg i den rivna ingefäran och smaksätt med fisksås och soja. Låt fyllningen svalna.

Halvtina degbladen och fyll med en rågad tesked, vik ihop och platta till så de håller samman. Häll gott om olja i en stekpanna och fritera knytena tills undersidan är knaprig. Häll på ca ½ cm djupt med vatten i pannan (akta sig för brännskador!) och låt ånga bort helt tills botten är knaprig på nytt.

Knytena doppas i en sås på lika delar soja och risvinäger med stött sichuanpeppar i. Bönorna var haricot verts och edamame strösslade med salt och sichuanpeppar. Till detta underverk serverades Lindemans Apple.

Kinesiska pannkakor med torrstekt fläsk (a.k.a. fusk-Pekinganka)

Receptet kommer från Lotta Lundgren (som jag älskar djupt och innerligt) och känns som en väldigt bra kompromiss när man egentligen vill äta pekinganka. Pannkakorna kan också köpas färdiga på Möllan. Man penslar sin pannkaka med hoisinsås och lägger på fyllning i form av strimlad gurka, vårlök och i vårt fall kinesisk gräslök, köttet och rostade sesamfrön. Till hade vi också olika sorters pickels och plommon.

Köttet

1,5 kg fläskkarré utan ben i bit som skivas tunt, dränks i kinesisk soja på alla sidor och läggs utbankade på en plåt. Det hela steks i ugnen på 175 grader i 1 timme eller lite mer och strimlas därefter fint. Man kan lägga på plommonen i halvor ovanpå köttet de sista 15 minuterna om man gillar varm frukt, men det gör inte jag.

Kinesisk gurksallad1 stor gurka
1 tsk kinesisk soja
1 msk risvinäger
1 msk socker
2 tsk sesamolja
½ tsk salt
½ tsk torkad chili

Skala gurkan, dela den på längden och kärna ur. Blanda med dressingen och låt stå i kylskåp några timmar innan de ska ätas.Picklade böngroddarCa 300 gram böngroddar
1 tsk salt
1 tsk sesamfrö
1 msk sesamolja

Jag använde färska groddar som ska förvällas någon minut innan man använder dem, men tror säkert att groddar på burk hade funkat fint också. Blanda alltihop och låt stå kallt, gärna över natten.

Picklad rättika1 stor rättika
2 msk risvinäger
1 tsk sesamolja
1 tsk salt
½ tsk torkade chiliflingor
Riv rättikan, salta och låt stå en stund. Krama ur så överflödig vätska försvinner. Blanda med övrig dressing och chiliflagor och låt stå kallt.
Till huvudrätten drack vi rosévin.

Vaniljglass med thaibasilika

5 äggulor
150 gr socker
5 dl mjölk
5 dl grädde
1 vaniljstång
1 knippe thaibasilika

Dela vaniljstången och skrapa ut fröna. Koka upp grädde, mjölk, vaniljstång och frön i en kastrull. Vispa äggulor och socker pösigt. Häll gräddmjölken över äggulorna under vispning och sjud till 84 grader eller tills du kan blåsa en ros på baksidan av en träsked. Kyl ner snabbt. Mixa thaibasilikan till en gegga tillsammans med någon tesked socker. Rör i kryddan i smeten och kör det hela i glassmaskin till det får en krämig konsistens. 


Till glassen drack vi Moscato d´Asti och kaffe. 

Vår, påsk och en sjangdobel mormor – träff 5, vid kalkbrottets rand

Först: det här är jag och min mormor Sylvia, 89 år. Hon är en storyteller. När man hälsar på hos henne berättar hon hisnande historier från förr – från barndomen i Eslöv och arbetet på Östra Sjukhuset som ung, från sin tid i lottorna och sin vuxna tillvaro som hustru, mamma – och senare mormor och farmor. Som värsta Astrid Lindgren målar hon upp världar som inte längre existerar och även om jag hört många av historierna förut lyssnar jag, för jag vet inte hur länge till hon kommer att kunna berätta.

Min mormor älskar att sjunga snapsvisor och underhålla folk. Hon har nära till skrattet, hon är konstnärlig och samtidigt elegant. En spelevink är hon, min mormor. Dessutom är hon Limhamnslady ut i fingerspetsarna. Alltid snyggt och propert klädd, klassiskt men modernt. Hon bär hatt och vackra smycken. Hon är väldigt ordentlig, inte en enda skrynkla på dukar eller kläder, inte en kant som skavts av på kaffekopparna.

Som nybliven Limhamnsbo märker jag hur starkt jag förknippar mina nya kvarter med mormor. Det här är hennes hood, från havet till kullerstensgränderna. Man kan ta tanten från Limhamn – men man kan inte ta Limhamn från tanten.

Dessutom är det vår och snart påsk och min mormor, hon älskar högtider och traditioner. Det gör jag också. Temat denna kväll var därför ganska givet. Och vi inledde förstås med en dry martini, något annat vore otänkbart denna kväll till mormors ära.

AKTIVITET: SILLINLÄGGNING

Jag älskar sill. Älskar att äta den, älskar att lägga in den, älskar traditionen, älskar den långa kärlekshistorien den haft med skåningarna. Limhamn var ett fiskeläge i början och sillen har alltid varit central härnere.

Vi började med att dra av skinnet på några filéer, mest för att få in känslan lite. De råa sillarna ska ju ligga i 1-2-3-lag (1 del ättika, 2 delar socker, 3 delar vatten) över natten (eller tills de blir vita) innan inläggning, så det hade jag förberett.

Sedan var det lite fritt fram att göra den sill man kände för. Vi gjorde mest sorter baserade på majonnäs och/eller creme fraiche, men ett par klara också. Fördelen med de senare är förstås att de håller längre – det är majonnäsen och creme fraichen som ställer till det med hållbarheten annars, själva sillen är tack vare 1-2-3-lagen långlivad i kylskåpet.

Till slut fick vi ihop följande sorter:

Ulrika
Romsill: majonnäs, creme fraiche, vitlök, lök rom, fänkål, citron.
Senapssill: söt senap, honung, majonnäs, creme fraiche, chili.
Curry- & äpplesill: majonnäs, creme fraiche, lök

Jenny
Chilisill: 1 msk Sambal Oelek, 1/2 hackad röd chili, en nypa hackad koriander, saften från en halv limefrukt, 1 msk honung, 1 finhackad klyfta vitlök, 1 1/2 dl creme fraiche.
Svensk sill: Lag på ättika, vatten, socker, lite salt. Plus 4 cm riven morot, 1 nypa persilja, 1 grovhackad rödlök, 1 lagerblad, vårlök, kryddpeppar.

Johanna
Romsill: creme fraiche, majonnäs, citronskal och saft, vårlök, gul lök, fänkål, dill, röd rom.

Eva
Brantevikssill: Socker, kryddpeppar, vitpeppar, lagerblad, gul lök, rödlök.
Stark sill #1: Vikindio (argentinsk chimichurri), gräddfil, lite majonnäs och persilja.
Vitlökssill: creme fraiche, majonnäs, vitlök, vårlök och persilja.
Romsill: creme fraiche, majonnäs, dill, rödlök, vitpeppar, citron och röd rom.
Stark sill #2: sambal oelek och creme fraiche.

FÖRRÄTT: KLASSISK GUBBRÖRA PÅ HEMBAKAT BRÖD OCH AKVAVIT PÅ FLAMBERADE KRYDDOR

Gubbröra
150 g ansjovisfilé
4 st ägg
(kokta, of course)
1 st rödlök

några matskedar crème fraiche

dill
gräslök
peppar & (lite) salt
ett stänk citron

Hacka, hacka, hacka och blanda samman. Allt ovan är cirkamängd, förstås (utom möjligen äggen då), allt annat får man smaka av. Jag tycker om när man verkligen känner av ansjovissmaken, andra föredrar den mildare. Och så vidare. Servera med sedvanlig utsmyckning, såsom salladsblad och dillkvist.

Mörkt bröd med rågkross
0,5 l filmjölk
1,5 dl rågkross
5 dl rågsikt
3 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk bikarbonat
1,5 dl mörk sirap
salt

Dag 1:
Blanda rågkross och filmjölk, ställ in i kylen över natten.

Dag 2:
Blanda resten av ingredienserna och häll sedan i filmjölk + rågross. Smeta ner hela degen i en (smörad) brödform och däng in den i ugnen (150 grader, ca 90 min).
Brödet blir en aning sött med all sirap, vilket är mycket gott till den salta sillen.

Anders Fagerströms halländska akvavit med flamberade kryddor
ca 10 cl vodka (till flambering)
ca 50 cl vodka (till själva drycken)
2 msk kummin
2 msk fänkål
1 msk anis
+ lite honung

Rosta kryddorna i en torr stekpanna (tills de börjar poppa), ta sedan pannan från plattan. Häll en skvätt (ca 1 dl) vosdka över kryddblandningen och tänd på. Försök se till att alla kryddor involveras i elden – och håll för guds skull inte pannan under fläkten! När elden brunnit ut, häll kryddorna i en melittapåse och filtrera vodkan genom den. Avsluta med lite honung, för rundare smak. Kan drickas direkt, men mår förstås bra av att stå till sig ett dygn eller två.

VARMRÄTT: LAMMYTTERFILÉ, PALSTERNACKSPURÉ, RÖDVINSSKY OCH GETOSTFYLLDA COCKTAILTOMATER

Lammytterfilé
800 g filé

Marinad
Olja (neutral, inte olivolja)
Vitlök (pressad eller finhackad)
Rosmarin
Timjan
Rödvinsvinäger
Rosépeppar
Salt

Lägg köttet i marinad så långt innan det bara går, typ ett dygn är utmärkt. Ta sedan upp den, stek den snabbt för yta och skeppa sedan in både kött och panna i ugnen på 175 grader. När färdigt, ta ut och låt vila i foliepapper ett par minuter innan servering. Jag hade köttet i ugnen ca 10 min och det blev ju bra, men egentligen föredrar jag förstås att använda termometer (mina batterier var dock döda). I så fall: ta ut vid innertemperatur 55 grader.

Palsternackspuré
4 palsternackor
2 potatisar
grädde
mjölk
salt & peppar

Skala och koka rotfrukterna, pressa dem sedan i potatispress. Vispa med grädde, mjölk och kanske en klick smör tills det blivit en fin puré av det hela. Salta och peppra. Själv har jag lite svårt att låta bli att ta bara ett liiiitet stänk muskotnöt i också.

Rödvinssky
2 dl rött vin
2 schalottenlökar (finhackade)
2 dl kalvbuljong
1 msk olivtapenade
salt & peppar

Bryn löken, häll i vin och buljong och låt koka ner till hälften. Stäng av plattan, sila bort löken, glöm bort alltsammans en stund. Koka upp skyn igen precis innan servering, kör i lite tapenade, salta och peppra. Bam!

Ett ps på skyn, förresten. Jag önskar att jag kunde säga att jag använde hemkokt buljong och allt det där. Men just kalv är väl ingenting jag springer omkring med i bakfickan precis, så jag köpte sådan där fond man egentligen hatar pga massa skitingredienser. Men projekt buljong & fond har lite prio hemma hos mig nu, jag fick tipset på Bondens Marknad att köpa libsticka och använda istället för buljong. Ska testa det. När vi gick matkaravanrundan runt Möllan, berättade vår guide även om fermenterade svarta bönor de har i den asiatiska butiken (bredvid köttbutiken, på Ystadsgatan), som också kan användas som smaksättare. Hur gör ni? När man inte gjort hemkokt, alltså – vilket ju i ärlighetens namn inte hände så ofta som man skulle kunna önska.

Getostfyllda cocktailtomater
15 körsbärstomater
120 g getost
lite creme fraiche
honung
salt & peppar

Halvera tomaterna, gröp ur dem med tesked och placera dem på ugnssäkert fat. Gojja ihop ost (utan mögelkant, dårå), lite creme fraiche (för luftighet) och honung. Salta och peppra. Fyll tomaterna med röran och sätt in dem i ugnen, ca 10 min på 200 grader (eller tills osten fått lite färg, helt enkelt).

DESSERT: VÅRFRÄSCH PAVLOVA OCH HEMKÖRD BLÅBÄRSLIKÖR

Pavlova ungefär som Mästerkock-Sigrid
gör den

Marängbottnar

3 st äggvitor

3 dl strösocker

3 tsk citronsaft

2 tsk maizena



Vispa äggvitorna tills de vitnat rejält och man kan vända skålen upp och ner utan att något rinner ut. Vispa ner socker och citronsaft, så att marängen blir glansig. Blanda i maizena. Kleta ut (eller spritsa ut) marängen i fyra runda bottnar (om man vill göra det enklare för sig kan man förstås göra en stor istället) på plåt med bakplåtspapper. Grädda i ugnen: 15 min i 150 grader, sänk sedan till 100 grader sista ca 30 min. Låt svalna på galler.

Lime- och passionscurd

2 st lime (zest av den ena, saft från båda)

3 st passionsfrukter

25 g smör

0,75 dl strösocker

1 äggula

1 ägg


Gröp ur passionsfrukterna och passera innehållet genom en sil, blanda med limesaft och –zest, socker, smält smör och äggen. Vispa samman i vattenbad tills blandningen tjocknar (tar ca 10 min). Låt svalna och passera sedan curden genom en sil.

Garnering

3 dl vispgrädde

Fikon

Kiwi
Mango

Servering: bred curden på marängbottnarna, toppa med vispad grädde och garnera med färska frukter av lämpliga slag. Servera direkt.

Blåbärslikör
35 cl konjak
3 dl färska blåbär
2 dl socker

Blanda, låt stå i 2 månader. Skaka då och då. Sila av.

En matresa i det Osmanska Riket

Mitt i den kallaste kylan, den mörkaste, och den mest färglösa årstiden, åkte vi på en matresa genom det Osmanska Riket. Menyn inkluderade så väl magdans som turkisk, eller österrikisk mat och dryck. För en kväll blev det medelhavsvärme i januarimalmö. Låt dig väl smaka av de orientaliska rätterna nedan. Och drick gärna Raki, Turkiets nationaldryck som påminner om Ouzo, innan du dansar magdans alltså. När du sen äter maten så drick helst ett turkiskt vin, såsom Cobo, exempelvis. Låt dig väl smaka!

TURKISK MOUSSAKA
Detta är ursprungligen en orientalisk rätt som kommit till Balkan via Turkiet. Recept och tillagningssätt varierar något från land till land. Den turkiska varianten är mycket välsmakande, men lagas inte med bechamelsås, som man annars gör i Grekland.

2 medelstora auberginer
ca 1 dl olja
1finhackad lök
500 g nötfärs
1 burk krossade tomater
1 msk klippt persilja ca
½ dl torrt, vitt vin
1/2 buljongtärning och ev. lite extra vatten
salt, peppar
½ tsk kanel

Skölj auberginerna och ta bort stjälkar och blad men skala dem inte. Skär dem i centimetertjocka skivor, salta och låt ligga en stund. Skölj av vattnet och torka. Stek dem ljusbruna i lite olja på ganska hög värme. Annars suger auberginen åt sig för mycket fett. Skär skivorna i mindre bitar.

Fräs löken i resten av oljan utan att den tar färg och tillsätt köttet. Rör om med en gaffel och fräs köttet tills det fått en grynig konsistens. Tillsätt krossad tomat, persilja, vitt vin, buljongtärning, salt, peppar och kanel. Köttet skall vara ganska starkt kryddat. Låt köttet småkoka på svag värme under lock 30-40 minuter tills hälften av vätskan kokat bort. Blanda i auberginen.

TZATZIKI – vitlöksyoghurt med gurka
Denna sås serveras ofta som dipsås före en måltid tillsammans med svarta eller gröna oliver, små skivor kall rättika, små bitar hårdrostat bröd, alltså som en meze. Grekisk yoghurt är framställd på get- och/eller fårmjölk. Den är mildare och mjukare i smaken än vår yoghurt och något fetare.

½ gurka
1-2 klyftor vitlök
ca l tsk salt
3-4 dl yoghurt
1-2 msk olivolja
Om man vill, kryddar man lite extra med dill. Skala gurkan och riv den på den grova sidan av rivjärnet, strö på lite salt. Låt den stå ca 10 minuter och häll sedan av saften som bildats. Rör yoghurten med krossad eller finhackad vitlök, olivolja. Blanda ned gurkan och smaka av med salt. Servera såsen riktigt kall.

MELITZANOSALÁTA – AUBERGINSALLAD

6 mogna auberginer ( Det ska vara ”runda”, men vi har ju egentligen inte olika sorter hemma.)
2 vitlöksklyftor
½ medelstor lök
1 grön paprika
1 färsk tomat
1 matsked hackad persilja
1 kopp majonnäs (eller efter smak) ev. även lite crème fraiche.
Vinäger
Olivolja

Rosta auberginerna i ugnen och dra sedan av skalet. Hacka auberginen, strö ev. lite salt över och låt stå en halvtimme till timme. Skölj av vätskan, men se till att torka bitarna ordenligt. Det gäller för alla ingredienser, att man ska se till att inget vatten kommer med och att de ska alla vara kalla när de blandas.

Hacka de övriga ingredienserna och blanda med vinäger och olivolja. Låt stå i kylskåpet en stund.

POTATIS
Skiva potatis och lök. Stek, i neutral olja, ex. rapsolja. Lägg allt i en ugnsfast form. Krydda med salt, svartpeppar och timjan. Låt stå i ugnen tills potatisen är klar.

ZUCCHINI
Skiva zucchinin i tunna skivor. Stek på ganska hög värme, i neutral olja, tills den fått fin färg. Salta lite.

FÄRSBIFFAR

250 g nötfärs
250 g lammfärs
½ dl finhackade gröna oliver
1 dl finhackad fetaost
1 dl finhackad rucola
1 – 2 vitlöksklyftor
1 ägg
1 dl grädde
2 msk ströbröd
Salt
Peppar
Smör eller margarin

Börja med att blanda grädden med ströbrödet och låt det stå och dra lite. Blanda sedan färs, oliver, ost, sallad, ägg och gräddblandningen. Smaka av med salt och peppar. Forma avlånga små biffar och stek i matfett.

YIOVETSI

Ca 400 g lamm
2 msk olivolja
1 l vatten
2 burkar krossad tomat
2 ½ dl risonipasta
1 krm svartpeppar
1krm kanel
1 dl riven kasseriost

Skär lammet i 4 cm kuber. Värm oljan i en gryta. Tillsätt köttet och rör över hög värme i 5 minuter. Häll ner vatten och koka upp det. Sänk värmen och sjud undre lock i en timme.

Sätt ugnen på 175 grader. Flytta köttet med hålslev till en ugnsfast form. Strö risoni över köttet.

Blanda 7 ½ dl av köttskyn med tomater, peppar, salt och kanel. Häll det över rätten.

Ugnsbaka rätten under lock i 35 minuter. Tillsätt buljong eller vatten om det behövs under tillagningen Strö ost över.

APFELSTRUDEL
5 dl vetemjöl
1 nypa salt
1 ägg
olja
florsocker
1,25 dl vatten
Fylling
1,5 dl skorpmjöl
100 g smör
800 g syrliga äpplen
Ca 100 g riven mandelmassa, efter smak
1 dl socker
kanel
pressad citron
mörk rom

Tillagning:
Arbeta ihop mjöl, salt, ägg, olja och ljummet vatten till en smidig deg. Låt degen vila i 30 minuter. Lägg den sedan på en mjölad handduk, kavla ut den och pensla med olja.

Mjöla in händerna väl, för försiktigt in dem under degen och dra den varsamt utåt tills den är mycket tunn. Skär bort de tjocka degkanterna och spara dem.

Rosta skorpmjölet i ca hälften av smöret och strö det över degen.

Skala äpplen, kärna ur dem och skiva dem tunt. Blanda dem med mandelmassa, socker, kanel, rom och citronsaft och fördela blandningen över degen.

Rulla ihop allt till en tjock rulle, vik in degändarna och tryck ihop dem. Dekorera ovansidan med degresterna (från utkavlingen) och picka rullen med en gaffel.

Värm upp ugnen till 180 grader. Smält resten av smöret. Lägg rullen på en smörad plåt, pensla den med smör och grädda 30-45 minuter i ugn; pensla då och då med smält smör.

Tag ut apfelstrudeln, skär den i smala portionsbitar, pudra över florsocker och servera medan den fortfarande är varm.

Servera med lätt vispad grädde, vaniljsås eller vaniljglass.